fredag 17 november 2023

DÅLIGT SAMVETE?!

Att ge till de egna behoven först väcker dåligt samvete hos de flesta människor. Att dessutom vara en som lever med och ger stöd till en nära anhörig innebär ofta att det dåliga samvetet är en ständig följeslagare. 

Vi är präglade att tro på att det är mycket finare att ge än att få. Vi är också präglade att tro på att det är fult att vara självisk. Jag träffar många anhöriga som lever sina liv för att tillgodose sina närståendes behov till priset av sig själv. Det drar upp känslor som skuld och även skam vid tanken på att prioritera sig själv, känslor vi människor tycker är obekväma och obehagliga så vi helst undviker allt som väcker dem. Många har också levt i skuggan av andra, eller med att vårda någon så länge att man inte ens vet vilka behov man själv har längre. Är det vad livet handlar om verkligen? Är det värt det? För några kan det vara det. Men de flesta bryts ner av den obalansen mellan att ge andra och ge till sig själv och många har svårt att se vart det är obalans för man har ignorerat signalerna från sig själv under så lång tid så man vet inte ens hur det känns eller vart man ska börja. Energibristen som blir efter att ha satt sig själv på paus är både tung och lång att återhämta sig från.


DÅLIGT SAMVETE

Vad handlar då det dåliga samvetet om? Betyder inte ett dåligt samvete att vi gör något som är fel och borde göra annorlunda? 

Det handlar om ett automatiserat reaktionsmönster på vad vi lärt oss tro är fel och fult. Från början, i sin renaste form handlar ett det om ett samvete, om en signal till oss att vi på något sätt orsakat skada hos en annan medmänniska. En hjälp i den mänskliga socialiseringsprocessen helt enkelt så vi kan interagera med vår omgivning på ett positivt sätt. Kanske är det till och med så vi lär oss empati. Här har evolutionen gjort sitt jobb. Vi har utvecklats till empatiska varelser till vår natur, de flesta av oss. Samvetet ska såklart användas som en slags värdemätare, ett samvete för vad som är ett sunt givande, ett sunt mänskligt beteende. Men varför behöver det bli ett dåligt samvete? Vad det dåliga samvetet gör är att pressa oss att ta onödigt mycket ansvar för andra och skapa ohälsa. 

Personer som drivs av det dåliga samvetet kör allt som oftast över sina egna signaler. Obehaget av att känna dåligt samvete är större än den känsla av stress och utmattning som mer ligger som ett molande längre in i vårt mänskliga system. Av någon anledning har vi lättare att bortse från dessa signaler. Kanske för att de inte ger en omedelbar behovstillfredsställelse på samma sätt som att obehaget av ett dåligt samvete släpper så snart vi "fixat" det behov vi fått i vårt knä. Om man istället lyssnade på signalen av att inte orka fixa den uppgiften just nu skulle vi visserligen kanske ligga hemma i soffan, men med ett dåligt samvete som istället stressar inombords. Vad är då vitsen kan man undra.

Vi människor behöver bli bättre på att hantera våra känsloreaktioner. Lär dig att ifrågasätta det dåliga samvetet. Tro inte att bara för att det känns så, betyder det inte att det ÄR så. Så länge du inte medvetet har gjort någon annan illa så fyller det dåliga samvetet ingen som helst nyttig funktion. När det är klargjort så handlar det om att orka stå ut i känslan. I en tidigare blogg skrev jag om hur man möter och läker känslor så det kan vara till hjälp. När det kommer till dåligt samvete så behöver vi lära om, göra en omstart så de gamla präglingarna inte längre får ha makten att styra våra handlingar. 

Lever du som anhörig till någon med demenssjukdom eller annan sjukdom som kräver omvårdnad så kommer du mer eller mindre dras med dåligt samvete. Lär dig uthärda det genom att se allt fint och snällt du faktiskt gör och välj medvetet vad du orkar och vill bidra och hjälpa till med. 


För att vi ska ha balans och blomstra behöver vi se till att glaset är fullt innan vi ger till andra. Fyller vi inte på och upp den egna energin så vissnar vi och när energin tryter tappar vi tålamodet vilket gör att det är svårt att ha ett stödjande bemötande och förhållningssätt till omgivningen och den vi tar hand om. Nyckeln till att kunna ge är ju att ha något att ösa ur. Det samhälle vi lever i gör att det är lätt att vi öser ur mer än vi fyller på. Kraven utifrån är stora och när vi drivit oss för långt och akut behöver vila och återhämtning så ska det bedömas och godkännas av någon annan först. Om vi istället i tid godkänner våra egna behov och värnar om den egna hälsan så minskar risken att hamna i akut utmattning.


Träna på att hitta tillbaka till dina behov, att lära känna dina signaler och tecken på obalans. Vad är ditt normaltillstånd och vad är signaler på stress?  Utforska hur livet känns när du har balans. Hur känns det tex när du vaknar utvilad, hur mår du när du äter vad kroppen behöver och när den är hungrig, istället för när du har tid? Vad tycker du är kul att göra eller uppleva? Hur känns det när du gör mer av vad du tycker är roligt?

Att ge till de egna behoven är härligt och livet blir så mycket mer tillfredsställande och framgångsrikt. Det är dessutom smittsamt så omgivningen får mer värde av en både i inspiration och i att man har mer att ge. Låter inte det lockande?


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

AFFEKTSTYRD ELLER KONSTRUKTIV?

Vi människor är lösningsfokuserade och när något väcker känsloreaktioner vill vi helt enkelt fixa situationen så det känns bättre. Med andra...